Swedish Realist Painter, 1853-1919 Swedish painter, illustrator and printmaker. He came from a poor family and studied (1866-76) at the Konstakademi in Stockholm, supporting himself throughout this period. From 1871 to 1878 he contributed illustrations to the comic journal Kaspar and the Ny illustrerad tidning. From 1875, for several decades, he was a prolific book illustrator, his most renowned work in this field being his drawings for Föltskärns beröttelser ('The Barber-surgeon's tales'; pubd 1883-4) by Zacharius Topelius, and the Rococo-inspired watercolours for the Samlade skaldeförsök ('Collected attempts at poetry'; pubd 1884) by the 18th-century Swedish author Anna Maria Lenngren.  Related Paintings of Carl Larsson :. | parisermodell | den bevingade hasten pegasus | Esbjorn som tankare | Graziella Asking Whether She will do as a Model Ething | blommor- nyponros och backsippor |
Related Artists:
Emile Munier
was a French academic artist and student of William-Adolphe Bouguereau. Emile Munier was born in Paris and lived with his family at 66 rue des Fosses, St. Marcel. His father, Pierre François Munier, was an artist upholsterer at the Manufacture Nationale des Gobelins and his mother, Marie Louise Carpentier, was a polisher in a cashmere cloth mill. Emile and his two brothers, François and Florimond, were gifted artists and each spent some time at the Gobelins. During Emile's training he developed a close relationship with his professor Abel Lucas and his family. He eventually married Abel's daughter Henriette. During the 1860s, Munier received three medals at the Beaux-Arts and in 1869 he exhibited at the Paris Salon. He became a great supporter of the Academic ideals and a follower of Bouguereau, whose subject matter would be an important inspiration to the young Munier. In 1867, Henriette gave birth to a son, Emile Henri. Six weeks after the birth, having contracted severe rheumatism, Henriette died prematurely. In 1871, Munier abandoned his career as an upholsterer and devoted his time solely to painting; he also began teaching classes to adults three nights a week. Sargine Augrand, a student of Abel Lucas and a close friend of Emile and Henriette (before she died), caught Emile eye; they married in 1872 and lived in a small apartment and studio. Munier frequented the studio of Bouguereau, and they became friends. In 1885 he painted, and exhibited at the Paris Salon, Trois Amis (Favourite Pets). This painting, representing a chubby girl playing on her bed with a kitten and a dog, was an extremely successful work, being reproduced in many forms and used for publicity posters by Pears Soap. With this work, Emile asserted himself as one of inters of young children and their pets; it was eventually acquired by an American collector. Among his many American patrons were Chapman H. Hyams and his wife, who were important collectors of contemporary French paintings during the 19th century and favored artists like Henner, Bouguereau, Gerôme, Vinel and Schreyer. Munier painted their portrait in 1889, and it, along with much of their collection, is now in the New Orleans Museum of Art. During the 1890s Munier continued to paint peasant, mythological and religious subjects. In 1893 he exhibited L'esprit de la chute d'eau, at the Paris Salon, a nude nymph whom is not unlike Naissance de Venus by Bouguereau.
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
Thomas Le Clear
1818-1882 Thomas Le Clear Gallery